torsdag, november 26, 2009

Man verkar i alla fall inte kunna få nageltrång

Aftonbladet har gjort det finfina jobbet med att sätta ihop en riktigt präktig rider med allt äckligt man kan råka ut för som människa (man måste ge det till kroppen alltså, jävlar vad mycket skit den kan komma upp med). Och i god samhällssöndrande anda flaggat det som inrapporterade biverkningar på svinvacinet.

Man kan tydligen få:
Influensaliknande symtom, allergiska reaktioner, andnöd, feber, huvudvärk, domningar, allvarlig allergisk chock, nässelutslag, hudsvullnader, dödsfall, yrsel, illamående, buksmärtor, hudförändringar, värmesvallningar, lokal reaktion, smärta, temperaturstegring, (blogg)frossa, högt blodtryck, hjärtklappning, kräkningar, smakförändringar, ansiktsförlamning, ledsmärta, hjärtstillestånd, bensmärta, bröstsmärtor, stroke, diarré, röda komplexa hudutslag, epilepsianfall, blåmärken, heshet, hosta, hudutslag, lågt blodsocker, klåda, medvetslöshet, lymfkörtelsvullnad, migrän, muskelsvaghet, muskelvärk, lunginflammation, psykisk påverkan, känslorubbningar, svimningstendens, svullnad i munhåla och svalg, synrubbningar, tungsvullnad, värk, ögonirritation.

Nåväl. Man verkar i alla fall inte kunna få nageltrång av vaccinsprutan. Alltid något. Nageltrång som gör så jävla ont.

Guld

Kan en årstid vara med deppig än den göteborska betongvintern? Näe, skulle inte tro det. Jag hatar den här gråa onda jävla årstidssvulsten. Den gör mig tokig. Varenda morgon Den gör mig stel, gubbkrämpig och infekterar all glädje och energi. Som ett inverterat lymfdränage.

Jag behöver nåt som piffar upp i dödsmörkret. Om man skulle ta och köpa sig en sån där maskin som man kan skriva på guld med. Det skulle vara något.

söndag, november 22, 2009

Youtubes sjukaste video

Jag har hittat det utan konkurrens sjukaste klippet på YouTube. Jodå så är det. Kom inte dragande med en massa bajsporr-referenser eller perverterad sadistskit. Det är bara äckligt. Vad jag menar är en video som är sjuk på så många plan att det inte ens går att förstå varför det är sjukt.

Upphovsmannen är min nya fredagskompis som i bar överkropp gjorde en egen video/mim till Tom Petty's – Won't back down som jag skrev om förra veckan. Jovisst, den videon var skruvad så det räcker och blir över, men i jämförelse vistas de inte ens i samma galax. Alltså, varenda liten por protesterar när jag tittar och min hud antar samma yta som en strukturtapet. Vi snackar obehag av ändlösa mått. Shit, jag får till och med gåshud under fötterna när han varvar sin sång med ett ytterst abominabelt skratt som är en fullkomligt sinnesvrickad blandning av tablettpåverkan, fnissig enfald och mördande ondska. Alltihop i ett mycket oangenämt paket. Han skulle kunna vara George Costanzas elakartade tvillingbror.

Men vänta bara...

Killen har en egen kanal som heter titanictwins, där han förvarar egenproducerat material i form av hundratals klipp med varierande knäpphetsnivå. Det rör sig om allt från "musikvideos", där han kort och gott spelar en låt i bakgrunden och sedan "uppträder" framför sin videokamera, till osammanhängande och höghaltigt dårsvammel. Läser man hans innehållsförteckning och punkten occupation står följande: Life then Death. Det får åtminstone min ryggrad att stelna en aning. Och rummet där 90% av hans videos verkar vara inspelade får familjen Fritzls källarboning att verka trivsam.

Jag måste trots allt ge honom lite kredd för sin uthållighet. Hans videos verkar dra en publik på i snitt 150 tittningar (varav jag säkert bidragit till att höja det med runt tio). Ändå fortsätter han. År efter år vad jag förstår. Han är totalt uppslukad av sig själv i huden och får en tomhet i blicken som skapar andningsuppehåll hos den som möter den. Ibland har han bjudit in sina särpräglade vänner som han diskuterar sina gamla videos med. Han verkar leva helt och fullt i villfarelsen att han är en riktigt stjärna och jag är på riktigt rädd att han kommer hämnas på världen den dagen han inser hur oförstådd han faktiskt är. Herre Jesus, den hämnden kommer nog inte lukta blommor. Om den här killen inte är en sociopat så är jag fanimej Elvis Presleys okände son, och då ska jag ha mitt miljardarv pronto.

I alla fall. I "YouTubes sjukaste video" har Titanictwins-killen tagit med sin sidekick, som inte heller går av för hackor. Hon heter Ellietellie och är en karaktär i sig, också hon med en egen ytterst sinnessjuk kanal. Spntant känns de som ett väldigt udda radarpar. Man kan undra hur deras vägar egentligen korsades, men jag får känslan av att den lille gynnaren raggar upp sina lärjungar (offer) på något vårdhem för psykiskt jätteinstabila människor. Allt annat är nästan orimligt. Man kan inte beskylla narkotika för att vränga en personlighet precis hur mycket som helst. Frukten av deras samarbete blir hur som helst en närmast magistral uppvisning i mänsklig förnedring.

Så till sist. Här är den. YouTubes i särklass sjukaste video. Den är nästan tio minuter lång men värd sina sekunder i guldtackor för den som vill följa med på en resa rakt ner i vansinnets absoluta avgrund. För den som inte känner sig bekväm med att bevittna ett så omfångsrikt förståndsmässigt obestånd räcker det att spola fram och bara se de två sista minuterna. Det klår allt jag sett hittills. Allt.

fredag, november 20, 2009

Det ska börjas i tid

Juniorette fyllde fem år i onsdags. En stor dag. Fem hela år. Hon har blivit en stor tjej nu. Men inte stor nog att klägga svänga sig med svordomar och andra former av vulgärt språkbruk.

Vi brukar låna ljudböcker till henne på biblioteket. Och det är ju bra. Hennes favoriter är Loranga Mazarin & Dartanjang, Lars och Urban och nu senast Salmiak och Spocke. Hon älskar ljudböcker och brukar diskutera intrigerna med oss vid middagsbordet. Ett par dagar före sin femårsdag passade hon på att kolla av hur landet ligger.

"Får man säga jävlar?"
"Ehh... Nej!"
"Får man säga skitpruttrumpa då?"
"Hmm, det är ju inte särskilt fint"

Juniorette satt tyst och funderande en stund, sedan utbrast hon plötsligt:

"Knulla låter som godis"
"Va?!" (Jag höll på att sätta i halsen)
"Knulla låter som...
"Jag hörde vad du sa, var har du hört det?"
"..."
"Vem har sagt så?"
"Spocke"
"Ehh..."
"Får man säga knulla?"
"NEEEEJ!"

Det är alltså Salmiaks låtsaskompis Spocke som har lärt min dotter ordet knulla. Innan hon ens fyllt fem. Vad i helvete. Borde det inte finnas någon form av flaggning på ljudböcker med oanständiga texter? Om inte förlagen tar sitt ansvar borde väl åtminstone biblioteken göra det. Man kan ju inte gärna lyssna igenom en hel barnbok på 4 cd-skivor bara för att kolla så att den inte innehåller för stora mängder knullsnack.

tisdag, november 17, 2009

Hjärnfonden

Jag blir så ruggigt deppig när jag ser Hjärnfondens reklamfilm . De har gjort Sussie Tapper till affischflicka för att få svenska folket att bända upp lädret och pynta för neurologiforskning. Parkinson är en hemsk sjukdom och de förtjänar varenda peng de kan få. Det är därför jag blir så deppig.

Sussie Tapper alltså. Kunde de verkligen inte hitta en bättre Parkinson-kändis? Ta i lite. Fråga är om inte Michael J Fox hade ställt upp om man frågat honom riktigt snällt. Det hade kunnat hända. Eller kanske talkshowvärden Michael Parkinson för att stoppa Parkinson med en humortwist. Annars hade det säkert funkat med någon helt okänd som har en stor portion karisma. Men Sussie Tapper. Det känns tyvärr lite som att kommunicera att de har gjort rätt stora framsteg i forskningen hittills och inte behöver så mycket deg. Till och med Hjärt och lungfonden lyckas bättre. De raggade upp Oldsberg, som trots att han gör ett riktigt uselt rövjobb i deras film, troligen lär gå hem i stugorna.

måndag, november 16, 2009

Bebiskrämpor

Tintin är en månad nu. Det har varit en bra månad. Toppen rent av. Men en sak har varit dåligt. Jag har gått och dragit på mig en sådan vansinnig låsning i rygg/nacke som strålar åt alla jävla vädersträck och som ger mig en olustig huvudvärk. Jag lider uppskattningsvis mer än kristus på korset. Helt ärligt jag hade hellre haft ett par dyckert som genomborrade mina handflator än den smutsiga rallarspiken som verkar gå in i bakhuvudet och kittlar mig bakom högra ögonloben just nu.

Snedbelastning tror J. Det är för sorgligt. Hur kan omkringbärandet på en liten palt på knappa 4 kg resultera i sådan fysisk och genomjävlig schmertz? Nä, det är orimligt.

Förra helgen var vi hos svärpäronen nere i det bördigaste Halland. J:s lillsyrra hade en sådan där spikmatta som är så populär nu. Det var rejält vassa piggar måste jag säga. Jag kved lite i början och ojade mig, men njöt snart som värsta Leopold von Sacher-Masoch. Då. Men nu undrar jag lite över om de där tusentals sylvassa plastnålarna kan ha frigjort nån elak skit som legat inkapslat och jäst tryggt i min sura kropp, som nu kommer leda till en terminalsjukdom, eller ännu värre. Det skulle vara för jävla typiskt.

Men det är skitsamma. Det enda jag kan tänka på nu är de där vassa små helvetena. Men en matta räcker inte. Jag skulle vilja dra på mig polotröga med sådana runda taggbrickor broderade på insidan. Sedan skulle jag springa längs med Majornas Golgata (Karl Johansgatan) medan ett gäng aggressiva kultursyndikalister rappar på mig med sina mattpiskor. Jag skojar inte.

lördag, november 14, 2009

Rödvinsinfluenser

Igår när jag hade druckit lite (för mycket) rödvin kom jag på den briljanta idén att göra en cover på Tom Petty-mannen (klippet nedan) och lägga ut på youtube. Ju mer jag tittade desto mer genial tyckte jag att den tanken verkade. Jag övade till och med in varenda liten rörelse i hans repertoar till J:s skräckblandade förtjusning.

Imorse tackade jag min smala lycka att jag inte hade tillgång till en videokamera.

fredag, november 13, 2009

Sjuk som fan eller bara konstig

Det finns så mycket som är obehagligt med den här videon att det inte ens är lönt att försöka göra en sammanfattning. Jag får jättemånga dåliga vibbar. Ord som borderline, skolmassaker och seriöst blandmissbruk regisserar mina fördomar allt medan jag tittar. Spontant vill jag bara blunda och glömma...



Men det finns något mitt i allt det sinnessjuka som jag gillar. Som tilltalar mig. Vad vet jag inte, för vad finns det egentligen att knyta an till hos en rökig kille som tagit med sig en bandare till en enslig plats en höstdag, för att dansa och mima/sjunga till Tom Pettys – Won't back down? Och dessutom filma skiten. Inte mycket. Det måste vara den totalt respektlösa "fuck-this-shit-känslan" som färgar hela hans uppenbarelse. Killen gör liksom vad som faller honom in och det diggar jag. Så länge han inte tar ut något på sin omgivning.

Hur som helst undrar jag varför? Det är ju så in i helvete sjukt det han håller på med.